ABB utdelning 2021 & utdelningshistorik -Aktiens direktavkastning

Om ABB och bolagets utdelningar

ABB är ett företag som arbetar med kraftlösningar och automation. Med hjälp av företagets produkter kan effektiviteten, produktiviteten och säkerheten höjas hos företag inom industri, energi, infrastruktur och transport. ABB har verksamhet i över 100 länder och har en personalstyrka på runt 135 000 personer.

Det kan vara intressant att titta på ABB som ett utdelningscase. Bolaget höjer som regel utdelningen från år till år och direktavkastningen ligger ofta på en attraktiv nivå. Samtidigt har utdelningsandelen ofta legat inom rimlighetens gränser även om den stigit något på senare tid.

ABB:s utdelningspolicy

ABB har som utdelningspolicy att betala ut en stadigt ökande men hållbar utdelning. Utdelning kan bara ske om det finns tillräckligt med vinst i bolaget från föregående år eller om det finns tillräckligt med fria reserver för en utdelning. ABB som är registrerat i Schweiz måste följa de lagar som gäller där. Enligt schweizisk företagslag måste alla aktiebolag lägga undan minst 5 procent av nettovinsten till en reserv i företaget. Resten av nettovinsten får styrelsen disponera fritt. När denna reserv i bolaget uppgår till 20 procent av aktiekapitalet behöver man inte längre avsätta en del av vinsten till reserven.

ABB:s utdelningshistorik

ABB är en av de stabilaste utdelningsaktierna på Stockholmsbörsen. Bolaget har antingen höjt eller behållit sin utdelningsnivå varje år de senaste 11 åren. I grafen nedan ser det ut som att det faktiskt blev en sänkning i utdelningen från 2014 till 2015 men orsaken till det är att utdelningen görs i schweiziska franc och därför kan växelkursen ställa till det i statistiken.

År	Utdelning	Utbetalas
2009	2010	3,35 kr
2010	2011	3,93 kr
2011	2012	4,66 kr
2012	2013	4,80 kr
2013	2014	5,07 kr
2014	2015	6,45 kr
2015	2016	6,21 kr
2016	2017	6,76 kr
2017	2018	6,89 kr
2018	2019	6,74 kr

ABB, utdelningar 2009–Q1 2019 (SEK). Källa: Börsdata

Låt oss istället titta på utdelningarna i schweiziska franc. Bolaget presenterar utdelningshistorik på sin hemsida tillbaks till 2006. Under dessa år har utdelningen ökat från 0,24 CHF per aktie till 0,78 CHF per aktie. Det är en total höjning på 225 procent på 11 år, vilket motsvarar en årlig höjning (CAGR) på 11,3 procent per år. Inte illa.

ABB, utdelningar 2006–2017 (CHF). Källa: Börsdata

Direktavkastningen då? Här tittar vi på den svenska statistiken igen eftersom de flesta kommer att köpa ABB på Stockholmsbörsen. Direktavkastningen har varit riktigt god sedan 2009. Den har varierat mellan 2,76 och 4,05 procent (vid mättillfället). Om man tar med varje dag under perioden i beaktande kan vi konstatera att direktavkastningen sedan 2009 varit som lägst 2,3 procent (under en mycket kort period i mitten av oktober 2009) och som högst 4,9 procent (i januari 2016). Nu syns det inte i grafen nedan, men vi kan meddela att direktavkastningen under perioden 2006–2008 var som lägst 0,99 procent och högst 4,3 procent. Även om den stundtals har dippat ner till en ganska låg nivå kan vi konstatera att den som regel legat på över 3 procent, vilket är att betrakta som bra. Om vi dessutom tar den utmärkta utdelningstillväxten i beaktande blir det tydligt att det har varit lönsamt att köpa på sig ABB-aktier ur ett utdelningsperspektiv nästan oavsett när man köpt under de senaste 12 åren.

År	Utdelning
2009	2,76%
2010	2,79%
2011	3,31%
2012	3,77%
2013	3,32%
2014	4,05%
2015	3,65%
2016	4,01%
2017	3,40%
2018	3,44%
Q1 2018	3,71%

ABB, direktavkastning 2009–Q1 2019. Källa: Börsdata

Det står inte definierat i ABB:s utdelningspolicy hur stor andel av nettovinsten som får delas ut, utan det är upp till styrelsen att göra en vettig bedömning från år till år. En viss gräns finns i och med den schweiziska lagstiftningen som innebär att bolaget som regel inte kan dela ut mer än 95 procent av nettovinsten. ABB är ett enormt bolag som är mer i kategorin värdeaktier än tillväxtaktier. Som sådant kan vi tolerera en något högre utdelningsandel. Som tumregel brukar vi dock säga att utdelningsandelen bör ligga på maximalt 40–60 procent av vinsten. I ABB:s fall har utdelningsandelen varit över denna gräns i 6 av 9 år (se graf nedan). Inget år har utdelningsandelen dock varit mer än 85 procent. För ett bolag av ABB:s vikt känns det OK. Dessutom var utdelningsandelen under 70 procent av nettovinsten i 6 av 9 år.

År	Utdelningsandel
2009	37,64%
2010	51,96%
2011	49,46%
2012	62,24%
2013	64,21%
2014	68,71%
2015	83,64%
2016	83,96%
2017	80,19%
Q2 2018	79,12%

ABB, utdelningsandel 2009–Q2 2018. Källa: Börsdata

Kursutveckling

Vi har aktiedata för ABB från mitten av 1999. Det var strax innan IT-bubblan skulle komma att brista och skaka om Stockholmsbörsen. I det tumult som uppstod efter att bubblan spruckit i mars 2000 föll ABB tillsammans med de flesta bolag på Stockholmsbörsen fram tills mars 2003. I grafen nedan ser ABB:s fall riktigt dramatiskt ut och det var det verkligen. Under dessa tre år tappade aktien ungefär 93 procent av sitt värde. Stockholmsbörsen (OMXS30) tappade cirka 55 procent av sitt värde under samma period. Det kan vara svårt att få en bra uppfattning om ABB som investering om vi bara tittar på denna period. Vi ser i grafen nedan att ABB presterat sämre än index under perioden från mitten av 1999 till och med mitten av 2018. Det som spökar här är den nämnda IT-bubblan som hade en förödande effekt på aktien. Om man ägde ABB innan IT-bubblan och inte tillämpade någon exitstrategi som t.ex. att sälja om kursen går under 200 dagars medelvärde, ja då hade man fått vänta länge innan aktiekursen tagit igen allt som förlorats. I mitten av 2018 börjar kursen närma sig de nivåer som kursen var på innan bubblan sprack.

ABB, aktiekurs 1999–2018. Källa: Avanza

Desto mer intressant blir det att betrakta en graf som visar hur ABB:s aktie har utvecklats sedan kursen (och Stockholmsbörsen) börjat återhämta sig igen. I grafen nedan ser vi kursen sedan november 2002 fram tills mitten av 2018. För att få hela år att räkna med kan vi säga att vi tittar på perioden juli 2003 till och med juni 2018. Under den perioden har ABB ökat från 21,51 till 195,7 kronor. Det är en ökning på över 800 procent på 15 år. På årsbasis motsvarar det en kursökning på mer än 15,8 procent (CAGR), vilket är betydligt bättre än Stockholmsbörsen och sammanlagt över dessa år innebär det att ABB slår index med över tre gånger.

Inom denna period ligger förstås också finanskrisen 2007–2008 vilket innebar ett nytt fall för ABB, som alltså trots detta har presterat så pass mycket bättre än index. Under finanskrisen föll ABB rejält inledningsvis men återhämtade sig mitt under krisen och bildade faktiskt en ny topp. Därefter bar det söderut på riktigt och kursen tappade drygt 60 procent från toppen mätt.

ABB, aktiekurs november 2002-juli 2018. Källa: Avanza

Vi kan jämföra ABB med några av de största konkurrenterna under denna period efter IT-bubblan. I grafen nedan har vi jämfört ABB med General Electric, Honeywell International och Rockwell Automation. ABB har presterat betydligt bättre än samtliga dessa. Rockwell Automation kommer på andra plats efter ABB under perioden 2002–2018 och Honeywell International har presterat ungefär hälften så bra som Rockwell. General Electric kan inte jämföra sig alls med dessa tre på grund av de problem som drabbat denna koloss under det senaste decenniet.

ABB, aktiekurs jämfört med konkurrenterna General Electric, Honeywell International och Rockwell Automation, november 2002-juli 2018. Källa: Avanza

Om vi zoomar ut och tar med hela IT-bubblan blir bilden en annan. Då ser vi att ABB presterat sämre än Rockwell Automation och Honeywell International men fortfarande betydligt bättre än General Electric. Vi kan även konstatera att både Rockwell och Honeywell har presterat betydligt bättre än ABB sedan efter finanskrisen. Det är alltid svårt att dra några slutsatser genom att jämföra kurshistoriken men det är mycket tydligt i fallet ABB att startpunkten för jämförelsen är avgörande för resultatet. Efter IT-bubblan var ABB-aktien nere på en alldeles för låg nivå i förhållande till vad bolaget var värt och ett köp där hade lönat sig oerhört bra. De kommande åren bjöd på ett otroligt rally när marknaden insåg att värdet på aktien var betydligt högre än den nivå som den panikslagna marknaden hade tillskrivit den i spåren av finanskrisen.

ABB, aktiekurs jämfört med konkurrenterna General Electric, Honeywell International och Rockwell Automation, juli 1999-juni 2018. Källa: Avanza

Ska man köpa ABB i Sverige eller i USA?

ABB är som sagt registrerat i Schweiz men i Sverige finns aktien att handla på Stockholmsbörsen och i USA. De svenska och amerikanska kurserna följs åt över tid även om de kan stiga och sjunka lite olika mycket i det korta perspektivet. Utdelningarna är lika stora. Eftersom bolaget är registrerat i Schweiz blir det till att betala skatt på utdelningarna i vilket fall som helst. Vi ser ingen anledning för en svensk aktiesparare att äga den amerikanska aktien egentligen. Courtaget blir troligtvis högre och gissningsvis tillkommer även ett valutaväxlingspåslag, vilket man kan klara sig utan. Dessutom är det praktiskt att kunna handla aktien på Stockholmsbörsen då den är öppen från klockan 9 till 17.30 istället för att behöva vänta till klockan 15.30 då den amerikanska börsen öppnar. Om man verkligen vill går det nog att handla ABB på börsen i Schweiz genom att ringa upp mäklaren men det känns lite onödigt. Kort och gott – köp den svenska ABB-aktien.

Ägarstruktur

Den största ägaren i ABB är Investor AB som vid årsredovisningen 2017 hade nästan 11 procent av aktierna. Dessutom har Jacob Wallenberg som är ordförande i Investor och är styrelsemedlem i ABB eget aktieinnehav i ABB. Den näst största ägaren är Cevian Capital II GP Limited som äger drygt 5 procent av aktierna i bolaget. På tredje plats hittar vi BlackRock Inc., som hade drygt 3 procent av aktierna. Ingen annan aktieägare har mer än 3 procent av aktierna.

ABB idag

Idag befinner sig ABB i något som kan liknas med ett paradigmskifte då förutsättningarna och arbetsmetoderna på de marknader där företagets kunder arbetar håller på att förändras i grunden. Internet, informationssamhället, IoT för industrin, höjda miljökrav och ökad automatisering är några av komponenterna i denna mix av förändringar.

ABB:s verksamhet är uppdelad i fyra områden. Inom området Electrification Products tar man fram lösningar för hela elvärdekedjan. Det omfattar hela vägen från understationen till förbrukningspunkten. Exempel på lösningar är växelriktare för sol, avbrottsfri kraft, maskinsäkerhet, laddningsinfrastruktur, mellanstationer och lågspänningsprodukter.

Den andra divisionen är Robotics and Motion. Här finns lösningar för att höja energieffektiviteten och produktiviteten inom industrin. Inom detta segment hittar vi förstås robotar men även drivsystem, motorer och generatorer. Visste du att ABB är störst i världen på elektriska motorer och drivsystem?

Industrial Automation jobbar främst med kunder inom processindustrin som producenter inom t.ex. läkemedel, papper, olja, kraft och kemisk industri. Även datacentra finner man på kundlistan inom detta segment. Genom att använda ABB:s lösningar uppnår man ökad energieffektivitet och anläggningsproduktivitet.

Power Grids är det fjärde området och innefattar kraft- och automationsprodukter, generering, överföring och distribution av elkraft med mera. Inom detta område hittar vi både privata och statliga/kommunala kunder.

Företaget har en strategi som kallas för Next Level som går ut på att strömlinjeforma produktportföljen så att den blir mer digitaliserad, förenklad och förstärkt. Som ett led i detta har man gjort ett antal nya förvärv samtidigt som man sålt av delar av verksamheten som passar sämre in i den nya strategin. Bl.a. har ABB köpt General Electrics Industrial Solutionsverksamhet som arbetar med elektrifieringslösningar.

ABB lägger extra krut på områden som har hög tillväxt så som robotik, livsmedel och laddning av elfordon.

ABB genom tiderna

• 1983 grundar Ludvig Fredholm Elektriska Aktiebolag, som tillverkade generatorer och elbelysning.
• 1889 uppfinner Jona Wenström trefassystemet för motorer, generatorer och transformatorer.
• 1890 bildas ASEA genom att de två uppfinnarnas bolag slås samman.
• 1981 grundar Charles E.L. Brown och Walter Boveri firman Brown, Bovery & Cie i Schweiz. De blir först med att överföra högspänd växelström.
• 1893 bygger Asea det första trefassystemet för kraftöverföring i Sverige. Brown Boveri bygger det första storskaliga kraftvärmeverket för produktion av växelström i Europa.
• 1901 bygger Brown Boveri den första ångturbinen i Europa.
• 1926 levererar Asea lok och strömriktare till järnvägen mellan Stockholm och Göteborg.
• 1933 får Brown Boveri patent på turbinrotorer.
• 1936 bygger Asea världens första självkylande transformator.
• 1944 bygger Brown Boveri ett snabblok.
• 1952 bygger Asea den första 400 kV kraftöverföringsledningen.
• 1953 tillverkar Asea världens första syntetiska diamant.
• 1954 upprättar Asea den första kraftöverföringen för högspänd likström.
• 1963 sänder Brown Boveri data för första gången över en högspänningsledning.
• 1966 tillverkar Brown Boveri världens första växelfria cementdrivning.
• 1972 bygger Asea Sveriges första kärnkraftverk.
• 1974 lanserar Asea en av de första industrirobotarna.
• 1984 påbörjas installationen av Brown Boveris generatorer i världens största vattenkraftverk i Itaipú mellan Brasilien och Paraguay.
• 1988 går Asea och Brown Boveri ihop och bildar ABB.
• 1989 förvärvar ABB ett 40-tal bolag.
• 1997 påbörjas arbetet med Industrial IT.
• 1999 säljer ABB sin tåg-, kärnkrafts- och kraftgenereringsverksamhet. Istället fokuserar man på alternativ energi.
• 2004 lanserar ABB Extended Automation System 800xA. Sedan dess har det installerats i tusentals anläggningar för att förbättra produktiviteten.
• 2012 tar ABB fram världens första brytare för högspänd likström. Därmed löser man ett 100-årigt problem vilket nu öppnar för nya möjligheter att integrera förnyelsebar energi i elnäten.