Ericsson utdelning 2021 & utdelningshistorik -Aktiens direktavkastning

Om Ericsson och bolagets utdelningar

Ericsson är ett bolag som sedan det grundades 1876 i Stockholm har fokuserat på kommunikationsteknologi av olika slag. Idag arbetar Ericsson fortfarande med telekommunikation och över 40% av världens mobila trafik sker via bolagets nätverk. Ericsson har kunder i över 180 länder med lösningar inom mobilt bredband, molntjänster, nätverksdesign m.m. Ericsson har över 42 000 patent och nästan 24 000 av bolagets ca 115 000 anställda arbetar med forskning och utveckling (R&D).

Ericsson har varit en kär folkaktie under många år. Fram till nyligen har bolaget kunnat erbjuda sina ägare stadigt stigande utdelningar men sedan 2016 har utdelningarna kapats rejält. Bolaget kämpar med strukturella förändringar och har därför tvingats begränsa utdelningarna tills dess att de ekonomiska förutsättningarna finns att börja höja dem igen. Företagsledningen har en uttalad avsikt att återgå till en attraktiv utdelningsnivå när marginalerna åter är tillräckliga.

Att köpa Ericsson idag innebär en satsning på att denna svenska telekomklenod kommer att resa sig ur askorna och träda fram som en ledare inom den sektor som man dominerat under så många år.

Telekom och datakommunikation tillhör framtiden, vilket talar för aktien. Ericsson har sedan länge gjort sig ett namn inom branschen och borde ha förutsättningar att lyckas. Man ska dock vara medveten om att resan kan bli lite skakig och är man utdelningsinvesterare finns det säkrare kort att välja bland.

Ericssons utdelningspolicy

Ericsson har en utdelningspolicy som grundar sig på att föregående års vinst och balansräkning vägs in. Dessutom väger man in kommande års förväntade ekonomiska klimat och bolagets affärsplaner.

Årsstämman beslutar om utdelning på förslag av styrelsen. Ericssons styrelse gör en löpande bedömning av huruvida utdelningen är försvarlig när man tar hänsyn till ett antal faktorer i förhållande till företagets omsättning och risk, så som till exempel det egna kapitalets storlek, likviditet, konsolideringsbehov.

Ericsson var fram till 2015 en stabil utdelningsaktie. Från 2009 till 2015 höjdes utdelningen i snitt med 11 procent per år. Direktavkastningen under samma period pendlade mellan cirka 3 och 4 procent. Ericssons direktavkastning hade för övrigt då legat i en positiv trend sedan 2004 som ett resultat av stigande utdelningar och sjunkande eller sidledes gående aktiekurs.

Ericsson kapade dock utdelningen drastiskt för verksamhetsåret 2016 efter att man uppvisat ett kraftigt försämrat rörelseresultat. Utdelningen minskade då från 3,7 kronor per aktie till 1 krona per aktie. Ericssons styrelse ansåg att det var klokt att anpassa utdelningen till 2016 års vinst, som justerats för kostnader för pågående omstruktureringar och rådande marknadsutsikter. Ericsson meddelade samtidigt att man har för avsikt att successivt öka utdelningen allteftersom man uppnår ett förbättrat ekonomiskt resultat.

Ericssons utdelningshistorik

Efter det att bolaget hållit fast vid en utdelning på en krona per aktie även för verksamhetsåret 2017 stod det emellertid klart att en sådan ökning av utdelningen inte var omedelbart förestående. Med en avtagande omsättning och en negativ rörelsemarginal kan det ta tid innan pågående omstruktureringar leder till hållbara förutsättningar för att åter igen höja utdelningarna.

Historiskt sett har Ericssons utdelningar egentligen inte varit särskilt hållbara. Generellt är det bra med en låg utdelningsandel och många anser att en utdelningsandel på cirka 40 till 60 procent av vinsten är en lagom nivå. Sedan 2009 har Ericssons utdelningsandel varit långt över 100 vid tre tillfällen, vilket måste ses som ett varningstecken då utdelningarna dessa år med råge överstigit vad som vinsten egentligen har tillåtit. Övriga år sedan 2009 har utdelningsandelen varierat från cirka 65 till 95 procent, vilket är OK för ett Large Cap-bolag, men inte imponerande. Det senaste året (2017) var utdelningsandelen negativ eftersom företaget då gick med förlust.

Direktavkastning

Kursutveckling

Ericsson drabbades hårt av telekomkrisen 2000–2002 som sammanföll och samverkade med IT-bubblan. Många bolag som drabbades under denna kris finns inte kvar idag. Ericsson överlevde men är nog det av de svenska storbolagen som allra bäst illustrerar den hysteri som rådde på aktiemarknaden i samband med IT-kraschen 2000–2002.

Innan bubblan sprack hade Ericsson tickat på uppåt i princip sedan 1992–1993, även om hack i kurvan sågs i samband med Asienkrisen 1997 och senare även igen 1998. Sedan small det till när känslorna tog överhand och alla skulle köpa allt som hade med IT att göra framåt slutet av 1999 och början av 2000. Ericssons aktie stack iväg som en raket i extremt parabolisk formation. Naturligtvis är sådant inte hållbart – oavsett om det är IT-bubbla eller inte. Ett år efter att Ericssons aktiekurs nått toppen i slutet av februari år 2000 hade kursen fallit över 60 procent. Därefter föll den in ytterligare i ett och ett halvt år för att i september-oktober 2002 ha bottnat. Då hade Ericssonaktien tappat nästan hela sitt värde efter att ha fallit nästan 98 procent (!) från toppen.

Ericsson B, aktiekurs. Källa: Avanza

Efter det att konsekvenserna av telekomkrisen och IT-bubblan klingat av och Ericssons aktiekurs nått sin botten i september 2002 följde några år av intensiv återhämtning för Ericssonaktien. Aktien steg totalt över 600 procent de kommande tre åren efter det att botten i aktiekursen nåtts i slutet av september 2002. Det motsvarar en årlig avkastning på aktiekursen på över 90 procent (CAGR), vilket är extremt bra. Detta rally varade sedan bara ytterligare några månader innan kursen åter nådde en nådde en ny topp i mars 2006. Även om man inte ens var i närheten av att pricka in bottnar eller toppar under denna period hade den som investerade i Ericsson under denna treåriga rekyl efter IT-bubblan en god chans att tjäna en bra slant på aktien.

I samband med finanskrisen 2007–2008 sprang dock verkligheten ikapp Ericsson och sedan dess kan aktiekursen närmast beskrivas som en kräftgång. Om man tittar på kursutvecklingen från botten 2002 fram tills idag (juli 2018 i skrivande stund) motsvarar utvecklingen i aktiekursen knappt 8 procent per år. Det är något sämre än Stockholmsbörsens utveckling under motsvarande period och med betydligt större svängningar.

Sedan de klena resultaten 2016 har Ericssons aktiekurs präglats av hög volatilitet med kraftiga slag både upp och ner. Detta illustrerar den osäkerhet som investerarkollektivet känner inför Ericssons framtid och möjligheter att återetablera sig som en aktör av rang men i ny skepnad i dagens ICT-samhälle. Kanske är det osäkert om Ericsson lämpar sig för en utdelningsinvesterare men för tradern kan aktiens friska rörelser vara lukrativ.

Ska man köpa Ericsson A eller Ericsson B?

Ericsson handlas genom två aktieslag, A och B, som bägge är noterade på Nasdaq Stockholm. Innehav av en A-aktie motsvarar en röst i bolaget medan om man har en B-aktie har man en tiondels röst i bolaget. I övrigt har innehavare av A-aktien och B-aktien samma rättighet till utdelning och för småspararen som inte bryr sig om sin rösträtt i bolaget spelar det alltså ingen egentlig roll vilket aktieslag man väljer. A-aktien har däremot sämre omsättning (är mindre likvid) än B-aktien så av den anledningen kan den som är beroende av att snabbt kunna genomföra en affär (t.ex. traders) föredra B-aktien. Om du gör affärer i lugnt tempo och bara ibland kan du helt enkelt köpa den aktie som är billigast för tillfället. Förhållandet i pris mellan Ericssons A- och B-aktie varierar nämligen något över tid, även om de hänger samman ganska bra. Köp då bara den som är billigast.

Ägarstruktur

Ericsson ägs till större delen, knappt 59 procent, av svenska institutioner. Bland dessa är det Investor (ca 22 procent) och Industrivärden (drygt 19 procent) som dominerar. Utländska institutioner har drygt 30 procent av ägandet i bolaget. Slutligen står privata svenska investerare för lite mer än 5 procent och övriga investerare äger knappt 6 procent i bolaget. Många av de utländska investerarna är så kallat förvaltarregistrerade, vilket innebär att den verkliga ägaren inte figurerar i statistiken utan finns där under en banks eller finansinstituts täckmantel.

Ericsson idag

Idag står Ericsson inför viktiga finansiella och operationella utmaningar. Bolaget behöver återställa lönsamheten för att skapa en grogrund för framtida tillväxt. Därför pågår genomgripande effektivitets- och besparingssatsningar där organisationen anpassas för att vara lönsam även till lägre försäljningsvolymer.

För att omstruktureringarna ska lyckas krävs bl.a. att man framhärdar med sina satsningar på forskning och utveckling. Konkurrensen är hård med bl.a. Huawei och Nokia som stora konkurrenter.

Verksamheten är indelad i tre affärsområden: Networks, Digital Services och Managed Services. Inom Networks utvecklar Ericsson mjukvara och hårdvara för radionät och transportnät. Här utvecklas också framtidens teknologi för mobiltelefoni så som till exempel 5G. Inom Digital Services erbjuds lösningar för telekomoperatörer som hjälper dem att klara av den digitala omvandlingen. Hit hör bl.a. molnbaserade virtuella nätverk. Managed Services innebär drifttjänster för telekomoperatörers IT-system och kommunikationsnät för både fast och mobil telefoni.

Ericsson genom tiderna

Ericsson är en del av svensk industrihistoria och tillhör de bolag som gjort varumärket Sverige känt över världen. Här följer en kort sammanfattning av de viktigaste milstolparna i Ericssons historia.

• Början: en verkstad på 13 kvadratmeter: 1876 öppnade Lars Magnus Ericsson en liten verkstad i ett rum på Drottninggatan 15 i Stockholm. Han var då student och hade precis kommit hem efter en stipendiefinansierad utlandsvistelse. I denna vrå började han tillverka ”matematiska och fysikaliska instrument”.
• Telefoni blir Ericssons huvudverksamhet. Ett par år senare gjorde Lars Magnus Ericsson det som kom att bli början på hans företags lyckosamma resa. Borta i USA hade A.G. Bell tagit patent på telefonen (det sägs dock att det var en italienare vid namn Meucci som egentligen uppfann den). Bell hade avstått från att registrera patentet för de nordiska länderna. Detta utnyttjade Ericsson, som började tillverka och sälja telefoner. Snart flyttade företaget in i större fabrikslokaler. Ericsson var bl.a. först med att tillverka en telefon där högtalaren och telefonen satt i en och samma lur.
• Aktiebolaget L. M. Ericsson & Co bildas 1896 och Lars Magnus överlät sina fabriker. Han var kvar som verkställande direktör fram till 1900 och satt därefter i styrelsen. Vid slutet av 1890-talet hade Ericsson cirka 500 anställda och man hade påbörjat sin internationalisering, bl.a. till Ryssland och USA.
• Bolaget går ihop med Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) 1918 och namnet ändrades till Allmänna Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson. Samma år inleddes ett samarbete med Televerket och Teli, som var Televerkets egna tillverkningsgren.
• Ericsson flyttar till Midsommarkransen i Stockholm under andra hälften av 1930-talet. Där byggde Ericsson upp ett modernt samhälle i den s.k. Ericssonandan med diverse bekvämligheter för de anställda. Senare drogs tunnelbanan ut hit och stationen kom att heta Telefonplan.
• Expansion efter andra världskriget: Behovet av svensk export efter andra världskriget var enormt då Europas länder behövde byggas upp efter kriget. De 5 000 anställda i anläggningarna i Midsommarkransen och Älvsjö, Stockholm, var inte tillräckligt för att möta efterfrågan. Nya fabriker grundades därför i Katrineholm, Söderhamn och Karlskrona.
• Under 1970-talet minskade efterfrågan på elektromekaniska telefonstationer. Ericsson anpassade sig och ökade tillverkningen av så kallade koordinatväljare, en mer automatisk lösning som hade börjat utvecklas på 1960-talet.
• Ny växelteknik utvecklas på 1970-talet. Under 1970-talet utvecklades AXE-systemet som var en av de första datoriserade telefonväxlarna. Framgången var ett faktum. Idag är AXE-systemet det vanligaste telefonisystemet i världen.
• Misslyckad datasatsning på 1980-talet. Ericsson och Datasaab (en del av SAAB) ingick fusion i början av 1980-talet och bildade bolaget Ericsson Information Systems (EIS). Senare köpte man den svenska delen av Facit AB, som tillverkade kontorsdatorer, matrisskrivare, skrivmaskiner m.m. Satsningen på datorer lyckades inte utan bolaget gick med stor förlust. Efter misslyckade omstruktureringar sålde man dataverksamheten till Nokia (som i sin tur senare avyttrade verksamheten senare).
• 1989 presenteras NH 72, en kompakt telefon på endast (!) 420 gram.
• 1990-talet – mobiltelefonins storhetstid börjar. Ericssons satsningar på mobiltelefoni föll väl ut och under 1990-talets andra hälft expanderade Ericsson Radio Systems. Verksamheten inom mobiltelefoni och basstationer visar vägen framåt in i 2000-talet.
• Telekomkrisen 2000–2002 var en tillbakagång inom telekomsektorn som drabbade svenska företag hårt. Ericsson var ett av dessa och tvingades säga upp ungefär hälften av sina 110 000 anställda de kommande åren. Telekomkrisen sammanföll med IT-bubblan vilket försämrade situationen ytterligare.
• Mobiltelefontillverkningen överfördes till Sony Ericsson Mobile Communications 2001 som ett resultat av telekomkrisen vilken hade drabbat Ericsson Mobile Communications hårt. Utvecklingen av mobilplattformar överfördes till Ericsson Mobile Platforms.
• 2012 slutförde Sony sitt uppköp av Ericssons del av mobiltelefonverksamheten.
• Ericsson Cables avvecklades 2013 Telekabeldelen såldes till Hexatronic och kraftkabelverksamheten till NKT Cables.