Nordea Bank utdelning 2021 & utdelningshistorik -Aktiens direktavkastning

Om Nordea och bolagets utdelningar

Nordea är den största banken i norra Europa. Banken i dess nuvarande form bildades 2000 genom en sammanslagning av Merita-Nordbanken, Kreditkassan och Unibank.

Banken har över 10 700 000 kunder på åtta marknader: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen samt Ryssland. Sammanlagt arbetar drygt 30 000 anställda i Nordea.

Sampo, ett finskt försäkringsbolag, är den absolut största ägaren i Nordea. Tidigare var svenska staten en storägare i Nordea men den har inte längre något aktieinnehav. Bolaget väckte stor uppmärksamhet i svenska media då det i slutet av 2017 meddelande att huvudkontoret skulle flyttas till Finland.

En del utdelningsinvesterare gillar Nordea då det är ett bolag där direktavkastningen ofta varit rätt så hög. Dessutom är tendensen den att utdelningarna höjs från år till år samtidigt som utdelningsandelen som regel inte är för hög.

Nordeas utdelningspolicy

I Nordeas utdelningspolicy står att bolaget måste hålla en stark kapitalposition för att leva upp till bankens kapitalpolicy. När detta har efterlevts är bolagets ambition att utdelningen ska öka från år till år. Nordea delar ut i Euro vilket innebär att de som inte har ett eurokonto (det vill säga de flesta svenska sparare och investerare) får utdelningen i kronor.

Nordeas utdelningshistorik

Nordea har en fin utdelningshistorik. Mellan 2009 och 2017 ökade utdelningen från 2,57 kronor per aktie till 6,62 kronor per aktie. Det motsvarar en höjning av utdelningen på nästan 160 procent. På årsbasis motsvarar det en höjning av utdelningen på drygt 12,5 procent – en mycket god utdelningsökning.

I grafen nedan ser vi att det var relativt små höjningar 2009 till 2011 och att höjningarna de senaste åren varit 3 till 6 procent per år. Stora höjningar gjordes 2013 och 2014. Därför ska man inte ta den utmärkta siffran 12,5 procent som ett givet riktmärke inför framtiden, men hur man än ser på det var utdelningshistoriken för 2009 till 2017 mycket god.

Märk väl att siffrorna i diagrammet nedan är i kronor. Eftersom utdelningen görs i Euro kan det förefalla vara en minskning av utdelningen ett visst år, vilket då inte behöver bero på en utdelningssänkning utan på att valutafluktuationerna påverkar statistiken.

Det finns en hel del utdelningsinvesterare som gillar Nordea på grund av direktavkastningen vilken som regel är riktigt hög. Under perioden 2009 till 2017 var direktavkastningen som lägst 2011 då den var 3,61 procent i snitt under året. Det är riktigt bra för att vara det sämsta året sett till direktavkastningen. Som högst var den 2016 med hela 7,39 procent. Åren 2009 till och med 2017 var direktavkastningen i snitt drygt 5,3 procent, en utmärkt direktavkastning i ett stabilt bolag.

När vi tittar på utdelningarnas hållbarhet brukar vi vilja se en utdelningsandel som ligger på maximalt 40 till 60 procent av bolagets vinst. Nordeas utdelningsandel var på en låg nivå under perioden 2009 till och med 2013. Under den perioden var den som mest drygt 55 procent. På senare tid, från 2014 till och med 2017, har utdelningsandelen emellertid krupit sig upp kring 70 procent och 2017 var den rent av högre än så, drygt 90 procent. Det vill till att vinsterna ökar för att bryta tendensen till en allt högre utdelningsandel utifall utdelningarna samtidigt ska fortsätta att höjas. Det är på intet vis ett krisläge men bolaget får inte gärna låta utdelningarna bli en ännu större del av vinsten för det kommer inte att vara hållbart.

Sammantaget är Nordea en intressant aktie för utdelningsinvesteraren, kanske främst på grund av den höga direktavkastningen. Under det senaste decenniet har det kombinerats med en stark utdelningstillväxt, vilket är en explosiv kombination för utdelningsportföljen. Denna trend lär dock få svårt att fortsätta vilket den allt högre utdelningsandelen indikerar. Om vinsterna däremot stiger de närmsta åren skapas en möjlighet till fortsatt fin utdelningstillväxt i Nordea.